Tillsatsmaterialet, i form av tråd eller pulver, upphettas till en temperatur nära smältpunkten. Det upphettade materialet finfördelas och överförs till den yta som ska behandlas. Det påsprutade skiktet kan sedan bearbetas till önskad dimension. Termiskt sprutade skikt finns exempelvis i flygplans- och bilmotorer, de gör stor nytta i offshore och processindustrin. Även försvars- och rymdindustrin tillämpar metoden. Traditionellt termiskt sprutade objekt är pumpaxlar/kolvar, rotoraxlar, valsar till pappers- och stålindustrin samt slussventiler som används inom kemiindustrin. Även icke rotationssymmetriska objekt kan beläggas med termisk sprutning med gott resultat. Termiskt sprutade skikt kan lossna! På samma sätt som vid målning och lackering är det viktigt att rätt förbereda ytan som skall beläggas och att välja rätt tillsatsmaterial och teknik för att åstadkomma önskad kvalitet.

Flamsprutning med tråd
Tillsatsmaterialet i form av tråd eller stavar (keramer) matas fram genom en oxygen- bränngasflamma och smälter kontinuerligt. Det smälta materialet finfördelas och transporteras till ytan som skall beläggas av en gasstråle som vanligen är tryckluft. Beroende på smälttemperaturen för tillsatsmaterialet begränsas kapaciteten till 1,8-24 kg/tim. Med en partikelhastighet på 120-140 m/sek blir skiktet relativt tätt.

Ljusbågssprutning
Tillsatsmaterialet vid ljusbågssprutning består av två elektriskt ledande trådar som matas genom pistolen och kortsluts. En elektrisk ljusbåge bildas som kontinuerligt smälter de två trådarna. För att finfördela smältan och transportera den mot substratetanvänds en gasström. Normalt används tryckluft vilket medför att skiktet innehåller en del oxider. Skiktegenskaperna kan förbättras om inert gas (nitrogen eller argon) används i stället för luft. Ljusbågens temperatur är ca 6 000°C och kapaciteten är beroende på material, 2,5-35 kg/tim. Med partikelhastigheter på 150-170 m/s får man ett relativt tätt skikt.

Plasmasprutning
Vid plasmasprutning används en elektrisk ljusbåge för att upphetta en gas tills molekylerna sönderdelats till atomer (dissosierats) och atomerna sönderdelats i joner och elektroner (joniserats). Då har gasen övergått till plasma. När plasmat rekombinerar (återgår till gas), vilket sker när plasmat lämnar munstycket, överförs frigjord energi till pulvret som smälter.Med hög hastighet hos gasströmmen transporteras de smälta pulverpartiklarna till substratet. Som plasmagas används argon, nitrogen, helium, hydrogen eller olika blandningar av dessa. Plasmats temperatur kan vara 12 000-20 000°C. Med partikelhastigheter upp till 200-300 m/sek får man ett mycket tätt skikt med lågt oxidinnehåll och god vidhäftning. Kapaciteten på plasmasprutning är vanligen 3,5-11 kg/tim.